Semester från "oss"
Ibland behöver man åka bort för att verkligen uppskatta hemma, det samma gäller förhållanden.
I bästa semester tid är det klokt att "pausa" från vardagsstressen en stund och ge sig tid att få göra något annat. Som fokusera på varandra igen.
I vardagen och alla "måsten", "ska" och "borde" är det lätt att ta varandra för givet, man glömmer bort att ge varandra den där uppskattningen som vi alla behöver och som framför allt förhållandet behöver. Mitt råd: ta semester från "oss".
Åk iväg och spendera minst 3 dagar (helst 1 vecka) tillsammans någon annanstans, bara ni 2. Lär känna varandra igen, hitta sidor du glömt fanns, eller rentutav inte visste fanns! Ha passionerat sex så länge ni vill, ta sovmorgon utan att behöva ha dåligtsamvete, se på solnedgången och bara var.
Ett förhållande behöver näring för att överleva, varje dag! Men ärligt, vem kommer ihåg, eller orkar för den delen, att ge det all den näring det behöver varje dag. Ta semestern och sattsa på att hitta tillbaka till den där nyförälskelsen, ge er en rimlig chans.
Efter en vecka någon annanstans kommer du att uppskatta helt nya saker i ditt hem så som, att kunna dricka vattnet direkt ur kran, slänga papper direkt i toalettstolen eller att bara öppna kylskåpet när du är hungrig. Förhoppningsvis kommer du uppskatta nya saker med ditt förhållande också. Kanske, men bara kanske kommer du att kunna njuta av en så simpel sak som att hänga er gemensamma tvätt?
I bästa semester tid är det klokt att "pausa" från vardagsstressen en stund och ge sig tid att få göra något annat. Som fokusera på varandra igen.
I vardagen och alla "måsten", "ska" och "borde" är det lätt att ta varandra för givet, man glömmer bort att ge varandra den där uppskattningen som vi alla behöver och som framför allt förhållandet behöver. Mitt råd: ta semester från "oss".
Åk iväg och spendera minst 3 dagar (helst 1 vecka) tillsammans någon annanstans, bara ni 2. Lär känna varandra igen, hitta sidor du glömt fanns, eller rentutav inte visste fanns! Ha passionerat sex så länge ni vill, ta sovmorgon utan att behöva ha dåligtsamvete, se på solnedgången och bara var.
Ett förhållande behöver näring för att överleva, varje dag! Men ärligt, vem kommer ihåg, eller orkar för den delen, att ge det all den näring det behöver varje dag. Ta semestern och sattsa på att hitta tillbaka till den där nyförälskelsen, ge er en rimlig chans.
Efter en vecka någon annanstans kommer du att uppskatta helt nya saker i ditt hem så som, att kunna dricka vattnet direkt ur kran, slänga papper direkt i toalettstolen eller att bara öppna kylskåpet när du är hungrig. Förhoppningsvis kommer du uppskatta nya saker med ditt förhållande också. Kanske, men bara kanske kommer du att kunna njuta av en så simpel sak som att hänga er gemensamma tvätt?
Mr:Big
Gick på stan härom veckan, och plötsligt stod han där, min Mr:Big.
Du vet, han som du gjorde allt för att få trotts att han behandlade dig som skit, och trotts att han gick utan ett ord har du aldrig riktigt lyckats komma över honom.
Han såg oförskämt bra ut, och han sken upp när han såg mig. VARFÖR? Ska också tillägga att han gifte sig för en månad sedan, Han som inte ens kunde vara trogen den enda krukväxt han hade i lägenheten!
En del av mig undrar fortfarande vad jag gjorde för fel, varför inte jag kunde få honom att vilja ta det steget?
En annan del av mig skriker att denna "besatthet" är befängd. Det är flera år sedan, get over it!
Jag har en ny man i mitt liv, en fantastisk man som jag älskar.
Varför hugger det till i magen varje gång jag ser honom då? Ska den här känslan aldrig försvinna?
Jag ser åt ett annat håll, springer in i närmaste affär och hoppas att det inte var allt för genomskinligt.
Är det bara kvinnor som drabbas av det här eller finns det män som har en Mrs:Big?
Finns det män som aldrig riktigt kommer över den där mycket speciella kvinnan som behandlade dem som skit?
Av någon anledning verkar det vara en "kvinnogrej". Eller är det helt enkelt så att män inte pratar om det?
Eller kanske har det blivit ett världskänt kvinnouttryck i och med Carrie i satc?
Hur som helst så finns min Mr:Big där ute och det är lika jobbigt varje gång jag ser honom.
/R.R
Du vet, han som du gjorde allt för att få trotts att han behandlade dig som skit, och trotts att han gick utan ett ord har du aldrig riktigt lyckats komma över honom.
Han såg oförskämt bra ut, och han sken upp när han såg mig. VARFÖR? Ska också tillägga att han gifte sig för en månad sedan, Han som inte ens kunde vara trogen den enda krukväxt han hade i lägenheten!
En del av mig undrar fortfarande vad jag gjorde för fel, varför inte jag kunde få honom att vilja ta det steget?
En annan del av mig skriker att denna "besatthet" är befängd. Det är flera år sedan, get over it!
Jag har en ny man i mitt liv, en fantastisk man som jag älskar.
Varför hugger det till i magen varje gång jag ser honom då? Ska den här känslan aldrig försvinna?
Jag ser åt ett annat håll, springer in i närmaste affär och hoppas att det inte var allt för genomskinligt.
Är det bara kvinnor som drabbas av det här eller finns det män som har en Mrs:Big?
Finns det män som aldrig riktigt kommer över den där mycket speciella kvinnan som behandlade dem som skit?
Av någon anledning verkar det vara en "kvinnogrej". Eller är det helt enkelt så att män inte pratar om det?
Eller kanske har det blivit ett världskänt kvinnouttryck i och med Carrie i satc?
Hur som helst så finns min Mr:Big där ute och det är lika jobbigt varje gång jag ser honom.
/R.R
Carrie och Mr:Big
Att komma eller inte komma
L ska ha sex med A, de börjar så som de alltid gjort. A försöker få L att komma. Just ikväll får han jobba hårt. Efter 40 minuter ger han upp, låter henne försöka själv. Han ligger nere vid hennes fötter och ser allmänt uppgiven ut, hon finner inte bilden av honom speciellt hjälpsam i sitt fösök att nå himlen så hon ger upp.
Har vi människor, efter att vi ständigt matas med hur viktig den kvinliga orgasmen är, hur lätt du kommer med alla nya metoder osv, glömt bort det väsentliga i en sexuell relation, närheten?!
Visst är det trevligt om det blir en "final" på det hela, men det är inte livsviktigt. Det bästa med hela grejen är att få vara riktigt nära en annan människa, känna värmen och någon annans beröring på din kropp. En känsla av lättnad och total frihet.
För män är det annorlunda, deras mål är att komma varje gång, kvinnor är inte sådana. För oss räcker det med närheten och känslan som infinner sig i våra kroppar efter vi har haft sex. Vi har över lag också svårare ATT komma. Och det blir inte lättare av pressen av att vi måste komma varje gång för att ha ett lyckat sexliv!
/R.R
(Vad gäller L och A så somande de långt ifrån varandra men vaknade i varandras armar.)
Har vi människor, efter att vi ständigt matas med hur viktig den kvinliga orgasmen är, hur lätt du kommer med alla nya metoder osv, glömt bort det väsentliga i en sexuell relation, närheten?!
Visst är det trevligt om det blir en "final" på det hela, men det är inte livsviktigt. Det bästa med hela grejen är att få vara riktigt nära en annan människa, känna värmen och någon annans beröring på din kropp. En känsla av lättnad och total frihet.
För män är det annorlunda, deras mål är att komma varje gång, kvinnor är inte sådana. För oss räcker det med närheten och känslan som infinner sig i våra kroppar efter vi har haft sex. Vi har över lag också svårare ATT komma. Och det blir inte lättare av pressen av att vi måste komma varje gång för att ha ett lyckat sexliv!
/R.R
(Vad gäller L och A så somande de långt ifrån varandra men vaknade i varandras armar.)
Sexsymbol
En av världens vackraste människor, någon som skapat en stil, en ikon som är odödlig och som är en av världens största sexsymboler, Marilyn Monroe. Så fantastiskt faschinerande. Jag har önskat länge att jag skulle kunna ha hennes utstrålning av självsäkerhet. Att kunna gå in i ett rum och verkligen äga det. När man ser bilder av henne så utstrålar hon verkligen DET. Och jag förstår att en hel värld finner henne extremt vacker och erotisk. Skulle också önska att jag orkade upprätthålla det fantastiska yttre som hon hade. Men jag är ingen filmstjärna, jag är en helt vanlig svensson med ett hyfsat jobb med relativt ok lön. Jag har varken tid eller råd att upprätthålla den standarden.
När jag och S firade årsdag senast kände jag mig så där otroligt exklusiv och fantastisk, som henne. Gick vid S sida och kände hur jag verkligen lyste av självsäkerhet.I mitt huvud, efter några glas champagn stannade världen upp och alla huvuden var vända åt mitt håll, en fantastisk känsla. Och jag tror att S märkte det. Han kastade sig över mig så fort vi kommit in på hotellrummet, innan jag ens hunnit byta om och vi hade fantastiskt sex, passionerat och hett. Så som det är på film.
Självklart förstår jag att, och vet att Marilyn allt som oftast inte kände sig som någon gudinna utan som vem som helst. Men att någon gång få känna det hoppas jag att alla människor får uppleva. Och jag hoppas verkligen att jag får bli Marilyn igen. Både för min och S skull...
/R.R
När jag och S firade årsdag senast kände jag mig så där otroligt exklusiv och fantastisk, som henne. Gick vid S sida och kände hur jag verkligen lyste av självsäkerhet.I mitt huvud, efter några glas champagn stannade världen upp och alla huvuden var vända åt mitt håll, en fantastisk känsla. Och jag tror att S märkte det. Han kastade sig över mig så fort vi kommit in på hotellrummet, innan jag ens hunnit byta om och vi hade fantastiskt sex, passionerat och hett. Så som det är på film.
Självklart förstår jag att, och vet att Marilyn allt som oftast inte kände sig som någon gudinna utan som vem som helst. Men att någon gång få känna det hoppas jag att alla människor får uppleva. Och jag hoppas verkligen att jag får bli Marilyn igen. Både för min och S skull...
/R.R
Marilyn Monroe
